Sjön

Om du har en bredare skärm kan du utforska hur Vätterns vatten samspelar med landskapet och samhället genom att tända och släcka olika teman i den schematiska kartan nedan.

Sjön

Utforska hur Vätterns vatten samspelar med landskapet och samhället genom att tända och släcka olika teman i den schematiska kartan nedan! Klicka på det som intresserar dig för att läsa mer.

Interaktionspanel

GEOGRAFI Vättern är Sveriges näst största och Europas femte största sjö. Men för att vara en så stor sjö är landområdet som direkt påverkar dess vatten litet. Det beror på hur den djupa sjön ligger i landskapet, omgiven av höjder som mestadels sluttar brant mot sjön.

NYTTJANDE OCH PÅVERKAN Vi människor nyttjar och påverkar vattnet på många olika sätt när vi brukar marken och bedriver olika verksamheter omkring Vättern. Vad som sker i det omgivande landskapet har stor betydelse för sjön.

SKYDD OCH FÖRVALTNING Sjöns värden förvaltas av flera aktörer och Vättern omfattas av en rad olika skydd och lagar som verkar för en fortsatt god förvaltning. För att övervaka Vätterns miljötillstånd görs regelbundna undersökningar av sjöns vatten och organismer. Resultaten ger underlag till strategier och åtgärder för Vätterns vattenvård.

Geografi

Vättern har funnits i nästan femhundra miljoner år och bildades i stora förkastningssprickor i berggrunden. Sjön är på sina håll väldigt djup och omgiven av höga berg på land.

Mycket vatten ryms i Vättern i förhållande till den jämförelsevis lilla mängd vatten som tillkommer varje år. Det tar därför lång tid för en regndroppe att färdas hela vägen från något av tillflödena kring sjön till det enda frånflödet i Motala.

Avrinningsområdet omfattar sjön och den omgivande mark som via vattendrag och grundvattenströmmar leder vatten till sjön.

Stora djup och höga höjder

Vättern är en mycket djup sjö med kallt och klart vatten. Medeldjupet är hela fyrtio meter och söder om ön Visingsö i sjöns södra del hittar du det allra djupaste stället som mäter 128 meter. Detta är mycket ovanligt för sjöar i södra Sverige.

Vättern är en så kallad gravsänka som bildades för fyra- till femhundra miljoner år sedan genom en geologisk förkastning i berggrunden längs den östra stranden. Förkastningen syns även ovan vattenytan som höga höjder som sticker upp i landskapet kring sjön. Ett känt och välbesökt exempel är Omberg, som vid Västra väggar stupar rakt ner i Vätterns djup.

Även dagens utlopp via Motala ström i sjöns nordöstra del är en förkastning som bildades för omkring trehundra miljoner år sedan.

Fornvättern framträder efter istiden

Under flera miljoner år var Vättern och dess omgivningar täckta av tunga landisar och hav. Det tre kilometer tjocka istäcket tyngde ner hela landskapet. Efter isens avsmältning började den nedtyngda marken att höja sig igen. Landhöjningen har pågått sedan dess och påverkar fortfarande Vätterns stränder.

Vid den senaste istidens slut var Vättern en vik i det salta Yoldiahavet, som stod i kontakt med Västerhavet via en förbindelse vid nuvarande Askersund. När landet höjde sig och Yoldiahavet försvann fick Vättern sin nuvarande form.

Stor förändring när landet höjer sig

För omkring niotusen år sedan skedde en dramatisk förändring. Vätterns vatten fick ett nytt utlopp.

På grund av att landhöjningen är större i norr än i söder torrlades utloppet i sjöns norra del, vid nuvarande Askersund. Den lägsta punkten längs sjöns strand blev istället en plats som ligger lite mer åt sydost, Motala. Där bildade det utrinnande vattnet en ny fåra, i det som idag heter Motala ström. Sjöns yta sänktes snabbt med många meter.

Än idag pågår landhöjningen. Det gör att sjön fortfarande kantrar söderut, med ungefär en millimeter per år. I utloppet vid Motala är Vätterns vattennivå konstant, medan den stiger långsamt i Jönköping längst i söder.

Kvarlevande relikter från istiden

Livet i Vättern idag påminner oss om hur det såg ut vid den senaste istiden för tiotusen år sedan. När landet höjdes och Yoldiahavet förvann kunde några av de havslevande arterna som stängdes in långsamt anpassa sig till ett liv i sötvatten.

De djur som än idag finns kvar från istiden kallas ishavsrelikter eller glacialrelikter. Bland dessa finns i Vättern flera små kräftdjur, men också större djur som Vätternrödingen.

Vätternrödingen har funnits i Vättern ända sedan istiden och är därmed en så kallad glacialrelikt. Foto: Zena Holloway.

Vill du veta mer?

På sidan Havet.nu kan du kika vidare på kartor och beskrivningar av hur det såg ut när Vättern bildades.

Geografi

Vättern har funnits i nästan femhundra miljoner år och bildades i stora förkastningssprickor i berggrunden. Sjön är på sina håll väldigt djup och omgiven av höga berg på land.

Mycket vatten ryms i Vättern i förhållande till den jämförelsevis lilla mängd vatten som tillkommer varje år. Det tar därför lång tid för en regndroppe att färdas hela vägen från något av tillflödena kring sjön till det enda frånflödet i Motala.

Avrinningsområdet omfattar sjön och den omgivande mark som via vattendrag och grundvattenströmmar leder vatten till sjön.

Vatten flödar till och från sjön

Många vägar in och bara en väg ut

Av sjöns vatten kommer en tredjedel från snö och regn som faller direkt på sjöns yta. Det vatten som faller på land inom tillrinningsområdet runt Vättern leds till sjön via små ytliga bäckar och djupa grundvattenströmmar i marken. Det rinner sedan vidare ut ur sjön i utloppet, där stranden är som lägst.

Vätterns största tillflöden är Forsviksån i väster samt Tabergsån och Huskvarnaån i söder. Eftersom landskapet ofta sluttar brant mot sjön rinner vattnet snabbt och forsande i flera av vattendragen.

Det ryms mycket vatten i sjön i förhållande till den jämförelsevis lilla mängd vatten som rinner dit varje år. Det tar därför lång tid för en droppe vatten att färdas hela vägen till sjöns enda utlopp i Motala ström.

Vi kan likna Vättern vid ett fullt badkar med en droppande kran. Samtidigt som mer vatten droppar från kranen rinner det även sakta ut vatten genom ett litet hack i badkarskanten.

Vätterns vatten stannar lång tid

Vattnet stannar länge i Vättern. För en regndroppe som faller i tillrinningsområdet tar det i genomsnitt sextio år att nå från något av sjöns inlopp till sjöns enda utlopp i Motala ström.

Jämfört med andra sjöar innebär detta en oerhört lång så kallad omsättningstid för Vätterns vatten. Som jämförelse kan nämnas att sjön Boren, den första sjön nedströms Vättern, har en omsättningstid på sex gånger per år. Sveriges största sjö Vänern har åtta till nio års omsättningstid.

Vattnets långa uppehållstid i sjön ger tid för naturliga reningsprocesser. Den innebär också en risk att ämnen som naturen inte kan bryta ner stannar kvar länge.

Kvarlevande relikter från istiden

Livet i Vättern idag påminner oss om hur det såg ut vid den senaste istiden för tiotusen år sedan. När landet höjdes och Yoldiahavet förvann kunde några av de havslevande arterna som stängdes in långsamt anpassa sig till ett liv i sötvatten.

De djur som än idag finns kvar från istiden kallas ishavsrelikter eller glacialrelikter. Bland dessa finns i Vättern flera små kräftdjur, men också större djur som Vätternrödingen.

Geografi

Vättern har funnits i nästan femhundra miljoner år och bildades i stora förkastningssprickor i berggrunden. Sjön är på sina håll väldigt djup och omgiven av höga berg på land.

Mycket vatten ryms i Vättern i förhållande till den jämförelsevis lilla mängd vatten som tillkommer varje år. Det tar därför lång tid för en regndroppe att färdas hela vägen från något av tillflödena kring sjön till det enda frånflödet i Motala.

Avrinningsområdet omfattar sjön och den omgivande mark som via vattendrag och grundvattenströmmar leder vatten till sjön.

Ett litet avrinningsområde

Litet landområde som hör till stor sjö

Vätterns avrinningsområde består dels av sjöns vatten och dels av tillrinningsområdets mark omkring sjön, där vattnet via åar och bäckar samt grundvattenströmmar rinner mot sjön. Avrinningsområdet slutar i Vätterns utlopp.

Omlandet kring sjön, där nederbörden rinner mot sjön, är litet i förhållande till en så stor sjö som Vättern. Det beror på att Vättern ligger högt i landskapet, delvis mellan branta höjder. Det mesta vattnet landar helt enkelt utanför avrinningsområdets gräns och rinner åt andra håll.

Sjön speglar omlandet

På sin väg till en sjö för vattnet med sig ämnen från marken. Tillförda ämnen kan exempelvis grumla vattnet eller göda sjöns växtplankton så att de blir fler.

Via de små vattendragen i Vätterns omland kommer det dock begränsat med ämnen till sjön och vattnet blir ovanligt klart. Siktdjupet kan nå ända ner till femton meter. Det kan jämföras med Vänern, Sveriges största sjö, som har ett siktdjup på sex meter. Ljuset når ännu längre ner i sjön, ända ner till trettio meter.

Eftersom omsättningstiden är väldigt lång och sjön är djup hinner tyngre ämnen sjunka till botten och fastna där eller brytas ned.

Med en vit skiva kan du mäta siktdjupet i en sjö, det vill säga hur långt ner i vattnet det går att se. Den vita skivan sänks ner i vattnet och när du inte kan se skivan längre kollar du hur djupt skivan har kommit och hissar sen upp den tills du ser den igen. Siktdjupet är då medelvärdet i meter mellan dessa två lägen.

Det finns naturliga processer som gör att ämnen och material kommer till sjön. En sådan process är att jord och berggrund kan vittra sönder och frisätta metaller och andra ämnen som finns där naturligt. Med vatten eller vindar kan dessa sedan föras vidare till sjön.

På samma sätt kan även mänskliga aktiviteter inom avrinningsområdet påverka vad som tillförs sjön. Man brukar dela in sådana utsläpp i punktkällor och diffusa utsläpp efter deras ursprung.

Nyttjande och påverkan

Rent vatten är en viktig resurs och den rika tillgången på vatten är av stort värde för hela samhället. Här beskrivs hur vi människor brukar mark och vatten vid Vättern och de olika verksamheter kring Vättern som både nyttjar och påverkar sjön. Vätterns vatten är naturligt rent att dricka, men det måste vårdas för att kunna nyttjas även i framtiden.

Omlandet påverkar sjön

Våra tätorter samt vårt jord- och skogsbruk, fiske, friluftsliv och båttrafik är några exempel på hur vi människor nyttjar mark och vatten runt sjön. Alla påverkar de Vättern på olika sätt.

Tätorter och bebyggelse

Det bor en hel del människor kring Vättern. Åtta kommuner gränsar till sjön och inom avrinningsområdet finns det ytterligare ett antal kommuner.

Våra städer och bebyggelse är stora källor till spridning av föroreningar. Regn som faller på täta, hårdgjorda ytor som asfalt tar med sig smuts och partiklar när det rinner av ytan.

Detta så kallade dagvatten leds sen vidare ut i sjöar och vattendrag. I dagvattnet finns rester av däck, asfalt, grus, bromsbelägg, fågelbajs, skräp och mycket annat som påverkar vattnet i sjön.

Jord- och skogsbruk

Markanvändningen i Vätterns omland är omväxlande med mestadels skogsmark och en del jordbruksmark. En liten del utgörs även av bebyggelse och mossmark.

På östgötaslätten, öster om centrala Vättern, dominerar den rika jordbruksmarken. En hel del odlingsmark finns även både sydväst och sydost om sjön. I de norra delarna möter Vättern de stora barrskogarna medan inslaget av lövskog ökar söderut. Utmed stränderna finns ofta gammal tallskog.

Hur vi brukar vår jordbruksmark och skogsmark påverkar bland annat hur mycket näringsämnen och metaller som förs med vattendragen ut i sjön.

Klicka för stor bild. Runt Vättern dominerar skogsmarken som utgör nära 70 procent av omlandet. Jordbruksmark upptar en fjärdedel och resterande mark utgörs av bebyggelse (3 procent) och mossmark (2 procent).
Utmed flera av Vätterns stränder växer gammal tallskog. Foto: Marie Kristoffersson.

Yrkesfiske och fritidsfiske

I Vättern finns ett aktivt yrkesfiske med tjugotalet yrkesfiskare och Vättern är även en mycket populär fiskesjö för fritidsfisket.

Större delen av sjön är allmänt vatten där fisket är tillgängligt för den som vill. Du får även fiska med handredskap från land. Fritidsfisket lockar även många gäster som kan medföra egna båtar och redskap. Detta gäller inte minst under det fria kräftfisket för allmänheten.

I större delen av Vättern är fisket tillgängligt för den som vill. Du får även fiska med handredskap från land. Foto: Håkan Möller.

Friluftsliv vid vattnet

Vättern erbjuder rika tillfällen till naturupplevelser och exempelvis bad, vandring, skridskoåkning och paddling för både boende och besökare.

Runt Vättern finns många badplatser och fina naturområden där man kan uppleva Vättern på olika sätt. Besökare lämnar tyvärr ofta spår efter sig med nedskräpning på många platser.

Vättern finns många fina platser att besöka, exempelvis Vätterns fina badplatser.

Fritidsbåtar och hamnar

I sjön finns många båthamnar för fritidsbåtar och ett aktivt båtliv. Vättern genomkorsas även av den populära färdvägen Göta kanal som ansluter till sjön i Karlsborg på nordvästra sidan och Motala i nordost.

Båtlivets användning av drivmedel och båtbottenfärger lämnar spår efter sig i form av föroreningar i bottensedimenten. De många båtar som gästar Vättern och dess hamnar riskerar även att föra med sig oönskade nya arter till Vätterns djur- och växtliv.

I Vättern finns ett aktivt båtliv.

Nyttjande och påverkan

Rent vatten är en viktig resurs och den rika tillgången på vatten är av stort värde för hela samhället. Här beskrivs hur vi människor brukar mark och vatten vid Vättern och de olika verksamheter kring Vättern som både nyttjar och påverkar sjön. Vätterns vatten är naturligt rent att dricka, men det måste vårdas för att kunna nyttjas även i framtiden.

Olika verksamheter kring sjön

Vätterns vatten nyttjas och påverkas av en rad olika verksamheter kring sjön. Alla verksamheter har ett ansvar att se till att gällande lagar och regler följs. För att få anlägga och driva vissa miljöfarliga verksamheter krävs dessutom ett tillstånd eller en anmälan.

Uttag av vatten

Vätterns vatten håller en mycket hög vattenkvalitet och passar bra att göra dricksvatten av. Sjöns vatten utgör idag dricksvattenskälla för hundratusentals personer runt Vättern. Råvatten hämtas från olika delar av sjön, av både kommuner och enskilda. Råvattnet kräver endast en lätt behandling innan det levereras som dricksvatten i din vattenkran.

Vatten från sjön används även för många andra ändamål, exempelvis inom industrin och för produktion av fjärrkyla.

Vätterns vatten ger ett mycket bra dricksvatten.

Avloppsreningsverk

De kommunala avloppsreningsverken är byggda för att ta hand om de näringsämnen som kommer från hushållen innan vattnet släpps tillbaka i sjön på flera olika platser.

Idag har industrier egna reningsverk och släpper sedan behandlat vatten direkt till sjön. En del har till och med slutna system där inget utsläpp sker alls. Målet är att rena vattnet vid källan.

Pågående verksamheter

Runt Vättern finns en rad olika verksamheter som nyttjar och påverkar vattnet i olika grad.

En stor pågående verksamhet är till exempel Zinkgruvan utanför Askersund där malm bryts och anrikas. Industrierna vid Aspa Bruk och Munksjön som tillverkar pappersmassa är också större pågående verksamheter och pappersmassa har tillverkats på dessa platser under lång tid. Dagens verksamheter omfattas av stränga tillståndskrav med mycket lägre utsläpp än de har haft historiskt.

Vid Vättern finns några verksamheter som tillverkar pappersmassa. Här är Ahlström-Munksjö vid Aspa Bruk.

Miljöfarliga verksamheter som får tillstånd enligt miljöbalken får bedriva sin verksamhet med vissa givna villkor. Villkoren begränsar verksamheten samtidigt som de skyddar den från nya eller strängare krav. Verksamheten ska också hålla sig till vissa försiktighetsmått. Försiktighetsmåtten gäller för det som prövades när tillståndet beslutades.

En miljöfarlig verksamheten ska redovisa vilken påverkan de har på miljön. Om utsläpp sker till vatten måste verksamheten därför följa upp detta genom särskilda undersökningar, så kallad recipientkontroll.

Faktaruta: Miljöbalken

I miljöbalken samlas all svensk lagstiftning som rör miljöfrågor. Miljöbalken trädde i kraft 1999 och syftet är att främja hållbar utveckling. I lagstiftningen tolkas och integreras också gemensam lagstiftning inom EU. Flera lagar är även kopplade till miljöbalken, som skogsvårdslagen, väglagen och luftfartslagen.

I miljöbalken regleras vilka värden som ska visas hänsyn. Där fastställs att påverkan från olika typer av verksamheter ska omfattas av villkor och där regleras även skydd av områden och arter.

Vill du veta mer om miljöbalken så beskriver Naturvårdsverket den svenska miljölagstiftningen på sin hemsida.

Försvaret

Försvarsmakten har några olika verksamheter i anslutning till Vättern. Både de och en privat ammunitionstillverkare bedriver skjutverksamhet i områden som begränsar tillträde till sjön, då det kan medföra risker vid pågående skjutning.

Historiska verksamheter och förorenade områden

I Vättern finns många rester från historiska verksamheter som nu har upphört. På flera platser i och i anslutning till sjön finns förorenade områden kopplat till äldre gruvdrift, pappersmassabruk och flygplatser. Det är också känt att det finns områden i Vättern där försvaret dumpade ammunition efter andra världskriget.

När industrialiseringen tog fart på 1800-talet var det många verksamheter som startade runt Vättern. På bilden från 1870 syns Jönköpings Tändsticksfabrik.

Flygplatser och vägar

I Axamo söder om Jönköping finns en civil flygplats. Vid Karlsborg finns ett militärt flygfält. För Vättern är det framför allt flygplatsernas användning av brandskum vid brandövningsplatser som kan medföra en påverkan på vattnets kvalitet.

Regn och snö som faller på de stora vägarna nära Vättern leds via diken till sjön. Med det vattnet följer vägsalt, asfaltrester, förbränningsrester och partiklar från fordon som påverkar sjön. Vid vägolyckor finns även risken att farliga ämnen ska nå ut i sjön. Trafikverket verkar för att minska utsläppen genom olika åtgärder.

Många stora vägar går väldigt nära Vätterns strand. Vid en olycka riskerar miljöfarliga ämnen att hamna i sjön.

Skydd och förvaltning

Vättern är en skyddsvärd resurs på flera sätt och det krävs att vi tar vara på sjön. För att bevara sjöns värden för framtiden skyddas Vättern på olika sätt. Myndigheter, länsstyrelser, kommuner och organisationer runt Vättern samverkar för att säkerställa att sjöns förvaltning bevarar, restaurerar och hållbart nyttjar sjön och dess resurser. Vattenkvaliteten och livet i sjön undersöks därför regelbundet för att vi ska veta hur sjön mår och vilka förändringar som sker.

Skyddade områden och arter

För att bevara Vättern och dess värden för framtiden skyddas Vättern på olika sätt. Sjön omfattas av allt från miljömål och EU-direktiv till utpekade riksintressen, Natura 2000-områden, naturreservat, vattenskyddsområden, artskydd och områden som skyddar fisken i sjön.

Mål för hållbar utveckling av samhället

Ett övergripande mål i Sverige är att nästa generation ska kunna ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. År 1999 beslutade därför regeringen att anta sexton gemensamma miljökvalitetsmål för hela landet, med detaljerade råd om vilken miljökvalitet som krävs för att få en god miljö.

Liknande miljömålsarbete pågår internationellt för att vi ska få en hållbar värld. Agenda 2030 kallas de sjutton globala mål som FN har enats om.

Av de svenska miljömålen är ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning” samt ”Giftfri miljö” särskilt viktiga för Vättern. Vill du veta mer om miljömål kan du se vad Naturvårdsverket skriver om ämnet.

Våra miljömål ska bland annat uppnås genom att skydda naturområden som har särskild betydelse för exempelvis biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Vättern omfattas av flera sådana lagskydd. Även vissa arter skyddas i lagstiftningen.

Vätterns vattenkvalitet är viktig även för EU

EU har enats om att skydda unionens vattenkvalitet och tillgång på vatten genom ett så kallat EU-direktiv. Vattendirektivet finns för att skydda och förbättra vatten inom EU och där står det vad medlemsländerna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten.

Sverige har beslutat att uppfylla dessa gemensamma europeiska krav och Vattendirektivet ingår sedan 2004 i svensk lagstiftning. Detta betyder att våra vattenförekomster ska hålla en viss kvalitet och att de inte får försämras.

Kvaliteten på vattnet bedöms både utifrån dess innehåll av växter och djur och på de halter av kemiska föroreningar som finns i vattnet. Detta kallas ekologisk status respektive kemisk status.

Den ekologiska statusen kan antingen vara hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. För att vara godkänt måste ett vatten ha minst god status. Vättern håller god ekologisk status.

Den kemiska statusen kan antingen vara god eller uppnår ej god. Det bedöms utifrån uppmätta mängder av fyrtiofem olika ämnen som har gränsvärden som inte får överskridas. Vättern håller ej god kemisk ytvattenstatus. I alla Sveriges vattenförekomster är halterna av kvicksilver och flamskyddsmedlet PBDE högre än gränsvärdena på grund av nedfall från atmosfären. Dessa ämnen har ett generellt undantag i Sverige.

Riksintressant på flera sätt

Hela Vättern är så kallat riksintresse för både natur- och kulturvärden, naturvård, friluftsliv och turism samt yrkesfiske. Det betyder att dessa värden har betydelse för hela Sverige och ska bevaras så att även framtida generationer kan ta del av dem.

De största dricksvattenanläggningarna i Vättern är också utpekade som riksintressen för vattenförsörjning. Vättern är även ett riksintresse för totalförsvaret.

Naturreservat skyddar naturen

I delar av Vättern finns naturreservat för att särskilt skydda och bevara natur. Varje naturreservat är unikt och har därför egna regler för att bevara naturvärdena.

Vill du veta vilka naturreservat som finns i Vättern kan du kika närmare på Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur. Mer information om reservaten finns också på de fyra länsstyrelsernas hemsidor.

Vattenskyddsområden skyddar blivande dricksvatten

För att skydda viktiga dricksvattentäkter mot föroreningar skapas vattenskyddsområden. Inom ett vattenskyddsområde råder särskilda regler, föreskrifter. De kan till exempel beskriva hur man får använda marken, om man får använda kemikalier eller hur man får gräva inom området.

Hela Vättern och ett antal vattendrag som rinner till sjön är skyddade som vattenskyddsområde. Det är de fyra länsstyrelserna runt sjön som har beslutat om detta. Om du vill se var vattenskyddsområdena finns kan du använda Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Fiskeförbudsområden och fredningsområden skyddar fisken

Sedan 2005 finns tre fiskeförbudsområden i Vättern som tillsammans fredar hela femton procent av sjöns yta, vilket är unikt. I fiskeförbudsområdena är allt fiske, med undantag för kräftfiske med burar, förbjudet året om. Syftet är att minska fisketrycket i sjön för att i första hand skydda rödingen.

Att införa fiskeförbudsområden i sötvatten är mycket ovanligt och Vättern kan vara en av de första sjöarna i världen att ha sådana områden.

Det finns även ett flertal fredningsområden i sjön och dess vattendrag i syfte att skydda olika arter under deras lektider (för sik, öring, röding och harr). Fiskeregler och kartor finns beskrivna på Vätternvårdsförbundets hemsida.

Natura 2000-områden för att skydda biologisk mångfald

Alla länder i EU har utsett särskilt värdefulla naturområden som är viktiga att bevara även på internationell nivå för att motverka förlusten av biologisk mångfald.

Dessa så kallade Natura 2000-områden bildar tillsammans ett nätverk av arter och naturtyper som är viktiga för den biologiska mångfalden i Europa. I hela Sverige finns drygt fyratusen beslutade Natura 2000-områden.

Vilka arter och naturtyper som ska skyddas beskrivs i olika direktiv som har antagits av EU:s medlemsländer. Vilka värden som finns och hur dessa ska bevaras beskrivs i särskilda bevarandeplaner för områdena.

I princip hela sjön är utpekad som Natura 2000-område för de unika arter och speciella naturtyper som förkommer där. De fyra större vattenområdena beskrivs i en gemensam bevarandeplan för Vättern. Vill du veta vilka Natura 2000-områden som finns i och kring Vättern så kan du hitta dem i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Några av Vätterns arter är utpekade som specifika Natura 2000-arter och behövs för att bevara dessa naturområden. Andra arter klassas som typiska arter eller karaktärsarter, vilka också kan vara ekologiskt viktiga nyckelarter.

Klicka för stor bild. I Vättern finns fyra större områden som är av internationellt intresse för sina unika naturvärden, så kallade Natura 2000-områden.

Skyddade arter

För att motverka förlusten av biologisk mångfald har EU:s medlemsländer antagit flera direktiv, bland annat art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet.

I art- och habitatdirektivet utpekas arter och naturtyper som är viktiga för att bevara för den biologiska mångfalden inom EU:s medlemsländer. Av de tusen arter som finns upptagna på direktiv finns ungefär hundrafemtio i Sverige. I fågeldirektivet utpekas flyttfåglar som behöver särskilt skydd inom EU. Målen med direktiven är att se till att den biologiska mångfalden bibehålls, genom att naturmiljön bevaras och förbättras.

EU-direktiven är införlivade i svensk lagstiftning genom artskyddsförordningen och genom den kan vissa landlevande djur och växter fridlysas. I Sverige omfattas alla fiskar, kräftdjur i vatten, samt musslor och snäckor, av en särskild fiskelagstiftning. Med stöd av den kan sådana arter fridlysas.

Skydd och förvaltning

Vättern är en skyddsvärd resurs på flera sätt och det krävs att vi tar vara på sjön. För att bevara sjöns värden för framtiden skyddas Vättern på olika sätt. Myndigheter, länsstyrelser, kommuner och organisationer runt Vättern samverkar för att säkerställa att sjöns förvaltning bevarar, restaurerar och hållbart nyttjar sjön och dess resurser. Vattenkvaliteten och livet i sjön undersöks därför regelbundet för att vi ska veta hur sjön mår och vilka förändringar som sker.

Förvaltning baserad på samverkan

Vättern är en viktig resurs för Sverige. Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för att vi bevarar, restaurerar och hållbart nyttjar våra sjöar, vattendrag, hav och fiskresurser. Till sin hjälp i detta arbete har myndigheten alla länsstyrelser och kommuner. För Vättern ansvarar fyra länsstyrelser och åtta kommuner. De arbetar tillsammans med regionerna, lokala företag och organisationer runt Vättern inom Vätternvårdsförbundet för att säkerställa Vätterns vattenkvalitet i framtiden.

Länsstyrelser och kommuner samverkar

Vättern berörs av fyra olika län: Jönköpings, Västra Götalands, Östergötlands och Örebro län. Varje länsstyrelse hanterar frågor som rör deras del av Vättern, men gemensamma frågor samordnas över länsgränserna. Länsstyrelsen i Jönköping har exempelvis det övergripande ansvaret för Vättern.

Åtta olika kommuner gränsar till Vätterns stränder och i området bor totalt omkring trehundra tusen invånare. Allra längst i söder ligger Jönköpings kommun som är störst, både till ytan och till antalet invånare. På Vätterns västra sida ligger sedan Habo, Hjo och Karlsborgs kommuner. I norr hittar du Askersunds kommun och på Vätterns östra sida ligger Motala, Ödeshögs och Vadstena kommuner.

Vätternvårdsförbundet samordnar

Vätternvårdsförbundet bildades 1957 för att säkerställa Vätterns vattenkvalitet i framtiden. Förbundet har sedan dess jobbat med sjögemensamma strategier, planering, åtgärder och uppföljning. Sedan början av 2000-talet hanteras även frågor som rör fisk och fiske.

Förbundet är en ideell förening som består av företag, myndigheter och organisationer runt Vättern. Föreningen är även öppen för övriga som har intresse av miljön i Vättern. Verksamheten finansieras huvudsakligen av medlemmarnas avgifter.

Vätternvårdsförbundets arbete utförs genom att sprida information om Vättern, samordna och utvärdera undersökningar, påverka samhällsplanering för sjöns bästa och sätta igång åtgärder.

Vattenvårdsplanen vägleder

Vätternvårdsförbundet genomför regelbundet undersökningar av sjön och dess organismer. Resultaten från dessa undersökningar ger underlag för beslut om gemensamma strategier för vattenvården i Vättern och dess tillflöden.

Strategierna redovisas i en vattenvårdsplan med miljömål och indikatorer. Vattenvårdsplanen är vägledande för arbetet med vård och bevarande av Vättern och uppdateras med jämna mellanrum.

Bevarandeplan för Natura 2000

Varje utpekat Natura 2000-område ska ha en bevarandeplan som beskriver området och hur värdena ska behållas. Det finns en gemensam bevarandeplan för de fyra stora delområdena Västra Vättern, Vättern (södra), Vättern (östra) och Vättern (norra).

Prioriterade bevarandevärden är vattenmiljöerna ävjestrandsjöar i hela Vättern och i området Vättern (södra) även naturtypen kransalgsjöar.

För områdena är även flera arter utpekade som prioriterade. För hela Vättern gäller det fiskarterna nissöga och stensimpa och för Vättern (östra) även fågelarterna fisktärna, silvertärna, vitkindad gås, fiskgjuse, storlom och drillsnäppa. Inom EU finns fastställt vilka arter som kan pekas ut och röding ingår inte bland dessa.

Förvaltningsplan för fisk och fiske

Samförvaltning Fiske är ett utskott inom Vätternvårdsförbudet som är inriktat på frågor som rör förvaltning av Vätterns fisk och fiske. I gruppen finns representanter för olika grupper av fiskare, fiskevattenägare, turismnäring, forskare och offentliga aktörer.

Samförvaltningen har en rådgivande funktion. Där finns möjlighet att ta upp frågor om hur fiskförvaltningen i sjön kan ske och tillsammans söka lösningar som förbättrar förvaltningen. En förvaltningsplan har tagits fram som redovisar hur fisket kan fördelas samt utformning av regler och fisketillsyn.

Vättern är ett av de första områdena i Sverige där fisket förvaltas gemensamt. Det är en av grundpelarna för att kunna bedriva en ekosystembaserad fiskförvaltning.

Åtgärdsplanering och genomförande av projekt

Vattenvårdsplanen, bevarandeplanen och förvaltningsplanen för fisk och fiske i Vättern ligger till grund för att planera önskvärda åtgärder för att uppnå beslutade mål.

Vätternvårdsförbundet deltar i och driver olika projekt för att förbättra miljön i Vättern. För att genomföra åtgärderna är det många som hjälps åt, exempelvis fiskeorganisationer, markägare, vattenråd, kommuner och länsstyrelser. På vattern.org listas pågående projekt.

Biosfärområde Östra Vätternbranterna

Sommaren 2012 utsågs Östra Vätternbranterna till ett biosfärområde. Området är mycket kuperat och sträcker sig längs Vätterns östra sida, från Jönköpings utkanter upp till i höjd med Visingsö. Här trivs värmeälskande ädellövträd som ask, alm, lind och ek i ett gammalt kulturlandskap. I området finns stor artrikedom med flera rödlistade arter.

Ekoparker

I anslutning till och i Vättern har det statliga skogsbolaget Sveaskog avsatt två stora områden där skogen ska förvaltas hållbart med naturvård i fokus.

Ekopark Norra Vätterns skärgård omfattar mer än femtio öar och tusentals skär, sund och vikar som bildar en inlandsskärgård i de grundare delarna av norra Vättern.

Ekopark Omberg ligger vid Vätterns östra strand i Östergötland och är ett av landets mest välbesökta naturområden, med en mosaik av skogar och dramatiska bergsbranter ner mot Vättern.

Ekopark Omberg är ett område där Sveaskog avsatt skogsområdet för hållbar förvaltning med naturvård i fokus.

Skydd och förvaltning

Vättern är en skyddsvärd resurs på flera sätt och det krävs att vi tar vara på sjön. För att bevara sjöns värden för framtiden skyddas Vättern på olika sätt. Myndigheter, länsstyrelser, kommuner och organisationer runt Vättern samverkar för att säkerställa att sjöns förvaltning bevarar, restaurerar och hållbart nyttjar sjön och dess resurser. Vattenkvaliteten och livet i sjön undersöks därför regelbundet för att vi ska veta hur sjön mår och vilka förändringar som sker.

Miljöövervakning som följer hur sjön mår

För att följa upp hur Vättern mår görs regelbundna undersökningar av sjöns vatten och dess växt- och djurliv. Dessa undersökningar utförs sedan 1960-talet genom Vätternvårdsförbundet och andra aktörer.

Förändringar över tid och kontroll av påverkan

Regelbundna undersökningar av vattenkvaliteten och av livet i sjön görs för att veta hur Vättern mår. Alla som bidrar till att nyttja och påverka sjön är skyldiga att genomföra mätningar för att visa att sjön inte tar skada.

Sedan 1960-talet har Vätternvårdsförbundet samordnat den nationella miljöövervakningen i Vättern som studerar mer storskaliga förändringar i tid och rum, på uppdrag av nuvarande Havs- och vattenmyndigheten. Vätternvårdsförbundet samverkar med universitet och länsstyrelser så att miljöövervakningen blir så korrekt som möjligt. Vättervårdsförbundet driver eller medverkar även i olika forskningsrelaterade undersökningar.

Miljöövervakningens syfte är att beskriva Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling. Den syftar även till att bedöma hotbilder och föreslå åtgärder. Uppdraget omfattar också att följa upp miljömål, miljökvalitetsnormer och miljöförbättrande åtgärder.

Provtagningen sker även i vattendrag och sjöar runt Vättern som rinner till sjön för att skapa en bild av vad som påverkar sjön. Här ingår även tillståndspliktiga verksamheter som har koppling till Vätterns vatten. Detta kallas samordnad recipientkontroll.

Resultaten från alla dessa undersökningar rapporteras till så kallade datavärdar, som exempelvis SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

Klicka för stor bild. Regelbunden och kontrollerad provtagning görs på flera platser i Vättern och i tillrinnande vattendrag.

Årliga provtagningar och analyser

Undersökningar görs regelbundet av:

  • Vattenkemi i sjön, de flesta tillflöden och i utloppet i Motala Ström
  • Växtplankton och djurplankton
  • Bottenlevande djur
  • Djur som funnits i sjön sedan istiden, så kallade glacialrelikter
  • Undervattensväxter
  • Fåglar
  • Fisksamhället
  • Nedfall av metaller, försurande och övergödande ämnen i nederbörd
  • Miljögifter i vatten, sediment och organismer
För att undersöka vilka bottenlevande djur som finns i sjön kan bottenmaterial tas upp med en ekmanhuggare.
Vid undersökning av bottenfaunan silas sedan materialet från botten genom ett grovmaskigt såll.
För att undersöka vilka undervattensväxter som finns i sjön kan det ibland behövas dykning.
För att undersöka fisksamhället i sjön kan man använda sig av provfiske med nät. Foto: Camilla Zilo.

Vad som undersöks

För att kunna bedöma miljötillståndet i en sjö behövs undersökning av både vattnets innehåll av olika ämnen och hur växter och djur i sjön mår.

Det finns riktlinjer för vad som bör undersökas i sjöar och vattendrag samt var och hur. Det gör att jämförelser kan göras på ett rättvist sätt mellan både olika mätningar i samma sjö och mätningar i olika sjöar.

Den som ska genomföra undersökningen ska ha viss kompetens och erfarenhet för sitt uppdrag, så kallad ackreditering.

De kemiska analyserna av olika ämnen visar om det finns miljöproblem som hotar en sjö eller ett vattendrag eller om allt ser bra ut. Höga halter av näringsämnen som kväve och fosfor innebär risk för övergödning. Metaller och andra miljögifter kan orsaka skada på levande organismer. För vissa miljögifter finns det gränsvärden som vattnets halter jämförs med och på så sätt fastställs vattnets kemiska status.

Biologiska undersökningar av vilka arter som finns och hur de utvecklas över tid berättar om livsvillkoren i sjön. Vissa arter är exempelvis mer känsliga för låga syrehalter som i sin tur är ett tecken på övergödning. En sammanvägning av sjöns kemi, biologi och fysiska förutsättningar beskriver den ekologiska statusen.

Genom att utföra samma mätningar under många år kan vi följa sjöns utveckling över tid. För Vättern finns mätdata för mer än sextio år tillbaka i tiden. Det gör att effekterna av olika genomförda åtgärder kan upptäckas.

Ett exempel är den minskade tillförseln av näring till sjön. Övervakningen startade som ett resultat av att sjön blivit kraftigt övergödd och grumlig. Med utökad rening av avloppsvatten kunde detta sedan förändras och sjön blev åter en naturligt näringsfattig sjö.

Hur mår Vättern?

Resultaten av alla undersökningar som görs i Vättern redovisas i rapporter och sammanfattas på Vätternvårdsförbundets hemsida.

En del av resultatet av de analyser som genomförs inom miljöövervakningen sammanfattas i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige) som kan ses online. Kravet att Vättern ska ha en god ekologisk status är uppnått. Målet att Vättern ska ha god kemisk ytvattenstatus år 2027 har ännu inte uppnåtts.

I Storvättern ligger i senare analyser halterna av tributyltenn (TBT) från båtbottenfärger samt kolvätet antracen över gränsvärdena. Halterna av dioxin i fisk samt PFOS i vatten och fisk är fortfarande över gränsvärdena. Dioxin har dock minskat kraftigt sedan 1970-talet och PFOS verkar ha börjat minska.

Målet ger undantag för ämnena kvicksilver och flamskyddsmedlet PBDE som förekommer i förhöjda halter i alla naturliga vatten i Sverige. Båda ämnesgrupperna sprids över hela jordklotet med vindar och regn, vilket gör att de är svåra att hantera med lokala åtgärder.

Resultaten av miljöövervakningen i Vättern kan du hitta på webbsidan Vätternkartan.